Tinna

Bellmaker´s

labrador till jakt, bruks och lydnad

innehar SKK:s bruksuppfödarpris

 

Tinnas "gäng" 2004. Bestod då av Hector,

Notte, Dyra, Fight och Dacke.

Tinna var den mest ambitiöse av oss två "Kennelägare". Tinna har fött upp D-kullen, F-kullen, H-kullen och J-kullen.

 

Hon hade förmågan att entusiasmera sina valpköpare till det ena och det andra. Se bara på D-kullen där alla 7 startat på jaktprov, några har kommit högt upp på prislistorna. Alla är friröntgade och 6 är MH-beskrivna. Sex st har dessutom visats upp på utställning.

 

I F-kullen är alla 8 MH-beskrivna, friröntgade och 4 startat på jaktprov.

 

Ett litet bildspel med valpar från Tinnas sista kull, J-kullen, födda 27 februari 2010

 

 

Tinna finns inte mer...

 

(Nedanstående skrev jag i oktober 2011 efter Tinnas tragiska bortgång)

 

Med tungt hjärta meddelar jag alla valpköpare och andra att jag är ensam om kennelnamnet Bellmaker´s igen. Min vän och kennel-kollega Tinna Gunnarsson finns inte mer. Hon omkom tragiskt i samband med ett eftersök på en trafikskadad älg den 21 oktober 2011. Tinna blev påkörd av en bil och avled på plats. Ingen förstår hur detta kunde gå till, då Tinna alltid var noga med allt "säkerhetstänk", och naturligtvis vid tillfället bar reflexväst. Och att detta ska behöva hända under ett uppdrag, där man ska försöka förkorta ett eventuellt lidande hos ett skadat vilt.

 

Tankarna finns naturligtvis hos Tinnas föräldrar Nils och Berit, och Tinnas vän Sten. De som varit uppe i Apelskift på någon träning eller kurs, vet lika väl som jag hur mycket Nils och Berit alltid ställt upp för Tinna, och hon för dem. Men hennes vänner togs också alltid väl om hand. Eller som någon uttryckte det: "Det var som de var föräldrar för mig också!"

 

Det är många som kommer att sakna Tinna, hon var engagerad i så mycket. Det är gott att veta att hon hedrades med en tyst minut redan dagen efter, både på Retrievermästerskapet och Jaktprovet i Halmstad.

 

Det känns bra att hon hann glädjas åt SKK:s Bruksuppfödarpris. Det skulle varit svårt att få ett sådant pris med en så liten uppfödning, om inte Tinnas entusiasm smittat av sig till hennes valpköpare. Hon ställde verkligen upp för dem och peppade dem att starta på jaktprov och åka på utställning.

 

Tinna var en godhjärtad och engagerad person.

Själv minns jag just nu tiden när vi åkte land och rike runt med kullsyskonen Nova och Notte. Det var tider, det.

Nu är Tinna hos sin älskade Notte.